vet ni vad?

jag satt nyss och läste igenom mitt senaste inlägg.. det brukar jag inte göra.. då blir jag så fast i mig själv.. mindre kul..
hehe..

men jag gjorde det, och jag tror jag gör en uppföljare!

jag blev ställd mot en vägg. pressad att svara. att ge ett bra svar dessutom. och tvingad att llyda här om dagen..
Jag hade en ganska vanlig diskussion om kärlek med en kompis.. en kompis som desperat söker kärlek, hela tiden.. och hittar den ganska sällan, har jag fått uppfattningen av.
jag talade på mitt vis om kärlek. den kärleken JAG upplevt och den jag inte vill uppleva..

Elsa, sa han. Du säger att du inte vill älska någon annan. Du säger att du inte vill ha någon som älskar dig. men det är bara ett skydd ju!
vet du varför du inte vill älska någon?
Du vill inte för du är rädd att någon ska såra dig, men det finns ingen chans att någon gör det om du inte släpper in någon att älska dig, eller hur?

SANT, men nej.. FALSKT.

världen hittar nya sätt, att skada oss på distans kan man kalla det?

och så sitter jag, tre på natten igen.. och alltid när jag inte kan sova vid tre tänker jag på vad jag själv sagt.
olika saker, men ofta med samma tanke-slut-station: det är mitt eget fel, det vet jag, och jag står fast vid det så - stationen.'

och nu idag var det alltså "dör jag innan jag fyllt trettio-teorin."
och fick helt plötsligt ett svar på den, jag tror jag kommer dö när jag är trettio, om inte tidigare!
nej jag tror inte det, jag antar det. hoppas nog lite också.

VARFÖR I HELVETTE DÅ?

Jo, detta kom jag trakiskt nog på då, det är, för att jag ska kunna avsäga mig ansvaret för vad som händer..
super ihjäl mig? knarkar? blir överkörd?
spelar ingen roll - jag dör, och jag slipper ta ansvar.
varför är jag så rädd för det?
alla människor gör det var jäkla dag.
men jag vill bara inte.

Imorgon är det fredag, och alla ska ut..
jag står skriven på den- och den- och den listan, men jag vill inte ut.. för jag orkar inte mer..
men kan jag inte då sitta hemma och kolla en film kanske?
nej, istället - för att vara helt säker på att ingen lurar med mig ut och super - paxar jag en plats vid middagen hos mamma, och en kväll i soffan med henne och p.o... för så vet jag att jag inte kommer dra ut..
jag litar på att de tar hand om mig..
hör detta kanske ihop med mina svårigheter att vara själv?
antagligen.. jag slipper vara ansvarig för vad som försigår..

usch mig.

ska försöka sova?

jo, jag försöka. och inte bara sova.

för nelly, love, kasper och stella

bara försöka, att ta lite ansvar. på lördag, DÅ tar jag ansvar. för då ska jag vara hemma heelt själv.. utan challe, utan mamma, utan rasmus, utan alla!

arrivedeci / jacky