REplay
Måndag. svart-röd måndag.
måndag med mycke tårar. Så är det bara.
Idag satt jag i gamla stan. på stockholms äldsta konditori, med min syster.
jag hade svart kjol och en blekrosa skjorta, och jag såg ut att ha suttit på konditoriet sen det byggdes.
mina händer skakade, som om de funnits sen konditoriet byggdes.
mina ögon va gamla, som om de funnits sen konditoriet byggdes.
min kropp va trött, som om den funnits sen konditoriet byggdes.
mina tårar rann långsamt, som om de runnit sen konditoriet byggdes.
det hade inte kunnat hända en annan dag, och det hade inte kunnat hända någon annan stans.
jag var konditoriet, och konditoriet var jag.
och jag grät
och framför mig satt min lillasyster med en kopp te
och jag grät rakt ner i mitt kaffe
när jag öppnade ögonen idag ville jag dö
när jag öppnade ögonen idag visste jag att jag skulle dö
när jag öppnade ögonen idag ville jag stänga dom igen
det gjorde jag inte
och jag ångrar inte det
för idag har mina ögonen levt
för alla dagar jag inte levt levde dom
för alla dagar jag stängt ögonen levde dom
för mina ögon va röda idag
lock me in and turn me around
spell my name wrong
read me backwards
burn me like only you can
and i will love you
like only I can
för mina svarta spöken gav jag vita monster
röda monster
gröna monster
och för mina vita spöken köpte jag ett liv
men vita spöken vill inte bli sålda
vita spöken, dom vill spöka
om man inte kan läsa
behöver man någon som kan sitta med en, tills man lärt sig
man behöver någon som kan läsa
vem lärde mig läsa?
vem satte sig ner?
och hur i helvette kunde den människan sätta sig ner, brevid mig?
brevid MIG?
jag står oförstående och ser på den personen, varje dag
hon sitter brevid mig varje dag
hon ler mot mig varje dag
och hon skriker på mig varje dag
jag kan fortfarande inte förstå varför den människan satte sig ner brevid mig
jag kan mindre förstå varför den människan sitter kvar
för jag har varit aldeles för jävla jävlig
särskilt mot henne
du skulle aldrig se henne
bara jag kan
och jag, minst av alla, vill se henne
hon är förtfarande för jävla jävlig, ibland
måndag med mycke tårar. Så är det bara.
Idag satt jag i gamla stan. på stockholms äldsta konditori, med min syster.
jag hade svart kjol och en blekrosa skjorta, och jag såg ut att ha suttit på konditoriet sen det byggdes.
mina händer skakade, som om de funnits sen konditoriet byggdes.
mina ögon va gamla, som om de funnits sen konditoriet byggdes.
min kropp va trött, som om den funnits sen konditoriet byggdes.
mina tårar rann långsamt, som om de runnit sen konditoriet byggdes.
det hade inte kunnat hända en annan dag, och det hade inte kunnat hända någon annan stans.
jag var konditoriet, och konditoriet var jag.
och jag grät
och framför mig satt min lillasyster med en kopp te
och jag grät rakt ner i mitt kaffe
när jag öppnade ögonen idag ville jag dö
när jag öppnade ögonen idag visste jag att jag skulle dö
när jag öppnade ögonen idag ville jag stänga dom igen
det gjorde jag inte
och jag ångrar inte det
för idag har mina ögonen levt
för alla dagar jag inte levt levde dom
för alla dagar jag stängt ögonen levde dom
för mina ögon va röda idag
lock me in and turn me around
spell my name wrong
read me backwards
burn me like only you can
and i will love you
like only I can
för mina svarta spöken gav jag vita monster
röda monster
gröna monster
och för mina vita spöken köpte jag ett liv
men vita spöken vill inte bli sålda
vita spöken, dom vill spöka
om man inte kan läsa
behöver man någon som kan sitta med en, tills man lärt sig
man behöver någon som kan läsa
vem lärde mig läsa?
vem satte sig ner?
och hur i helvette kunde den människan sätta sig ner, brevid mig?
brevid MIG?
jag står oförstående och ser på den personen, varje dag
hon sitter brevid mig varje dag
hon ler mot mig varje dag
och hon skriker på mig varje dag
jag kan fortfarande inte förstå varför den människan satte sig ner brevid mig
jag kan mindre förstå varför den människan sitter kvar
för jag har varit aldeles för jävla jävlig
särskilt mot henne
du skulle aldrig se henne
bara jag kan
och jag, minst av alla, vill se henne
hon är förtfarande för jävla jävlig, ibland
i carry your heart with me by E. E. Cummings - till Siri; Idag!
i carry your heart with me (i carry it in my heart)
i am never without it (anywhere i go you go,my dear; and whatever
is doneby only me is your doing,my darling)
i fear no fate (for you are my fate,my sweet)
i want no world (for beautiful you are my world,my true)
and it's you are whatever a moon has always meant
and whatever a sun will always sing is you
here is the deepest secret nobody knows
(here is the root of the root and the bud of the bud
and the sky of the sky of a tree called life;which grows
higher than the soul can hope or mind can hide)
and this is the wonder that's keeping the stars apart
i carry your heart (i carry it in my heart)
i am never without it (anywhere i go you go,my dear; and whatever
is doneby only me is your doing,my darling)
i fear no fate (for you are my fate,my sweet)
i want no world (for beautiful you are my world,my true)
and it's you are whatever a moon has always meant
and whatever a sun will always sing is you
here is the deepest secret nobody knows
(here is the root of the root and the bud of the bud
and the sky of the sky of a tree called life;which grows
higher than the soul can hope or mind can hide)
and this is the wonder that's keeping the stars apart
i carry your heart (i carry it in my heart)
Kommentarer
Postat av: erika
Jag hade velat sitta ner, sitta ner bredvid Dig.
Jag hade ägnat min tid att sitta ner, sitta ner bredvid Dig.
Om så för att lära dig läsa eller krama dig och torka dina tårar. Jag hade suttit ner, suttit ner bredvid dig!
Trackback